Det fanns alltid en gräns
och en kamp
som ingen talade om

men bara några steg till dig
så var jag hemma
hos mig
bara några steg till mig
så var du främling
i dig
var jag så enslig
och tom
ointressant
fast timmar blev år
var det hos dig jag fanns
jag måste ha varit
en idiot
som inte såg
hur du sakta försvann
och kallade mig för saker
som inte var sant
varför gjorde du så
jag måste vara från en annan planet
där mitt hjärta brinner
men på jorden blir en ensamhet
osynlig och vek
men jag sparade alla orden du sa
ingen fick veta
hur svårt det var
eller vad som hände inom familjen
timmar blev år
och en vacker dag
ramlade hela världen ner
jag var den onda
den som skulle förintas och helst
skulle jag dö
sorgen kom som ett brev
inte öga för öga
och ett år har gått genom himlen
sommaren blev ensam
och nu är du över
på andra sidan har du fått en ny tid
kanske du visste långt innan
men som jag hoppades
och i mitt hjärta
att du skulle säga förlåt
och reda ut några
dagar
jag saknar dig så
vad gjorde jag för fel
men jag får som du lärde mig
ställa fram en kopp till
och bjuda in dig
för kaffe tyckte du var så gott
kanske det fungerar
inte vet jag
kommer nog aldrig att se dig
men kanske en värme
kall eller lite lätt bara sveper förbi
men hur det än är
så önskar jag att dina smärtor
har gått bort
du är för evigt i mig
och jag är stolt som fan
över dig
trots dina lögner och svek
så berör det egentligen
inte mig
bara dig.