Naturligtvis vet vuxna att så är inte fallet i alla fall intellektuellt, men känslomässigt beter de sig så. De struntar högaktningsfullt i djurens lidande när de skall avlivas för att vi skall få vår lövbiff eller vad det kan vi vill ha för att stilla vår aptit och mätta våra magar. En del vetenskapsmän har försökt klargöra för omgivningen hur miljöskadligt och irrationellt det är att föda upp djur för att sedan avliva dem för vår matnjutnings skull. Jag läste vidare om slakterier hade väggar av glas så skulle fler få kännedom om vad som verkligen tilldrar sig inom dess väggar. Ibland har s.k. djurrättsaktivister agerat för att fästa omvärldens uppmärksamhet på den industriella djurhållningens moraliska och etiska bankrutt. Men köttindustrins talesmän är onekligen marknadföringsskickliga och utnyttjar alla knep de kan ,detta
tillsammans med vår uppenbara ovilja att se missförhållandena i vitögat har vidmakthållit status quo.
Då slog mig en tanke tänk om djurens lidande hade vikt då skulle inte ens starke Arvid kunna röra sig.
Men alas jag får nöja mig med den vanliga halvmesyren. Jag lovar att minska köttkonsumtionen både för miljöns skull och mitt redan ansträngda samvetes skull

Ps djurrättsaktivisterna har ju i många fall agerat med större hjärta än hjärta om ni förstår vad jag menar Ds.