Det är verkligen lättare sagt än gjort säger en person som blivit alltmer kritisk med stigande ålder. Man kan säga att jag förlorade min barnatro för länge sedan mycket länge sedan ,jag blir alltmer cynisk och allt mindre hjärtlig. Det är lite som att mitt hjärta skrumpnar och märkligast av allt jag är inte speciellt rädd för döden. Jag tänkte i min ungdom övermodigt att jag skulle möta döden med öppna ögon en ung persons griller kan man tycka. Men nu är det lite upp till bevis. Walk your talk får pladdriga politiker slängt emot sig med all rätt
Men den gnagande känslan av att jag blivit lurad vill inte ge sig. Och trots att jag haft ett bra jobb över lag trevliga kolleger och inte blivit utsatt för vuxenmobbning som jag sett andra råka ut för så är det ändå som om livet runnit genom fingrarna som sand och här står jag med tomma händer Tji fick du sedan vart du sedan sprack du och dom falska profeterna fortsätter som om inget hänt och min dåliga tröst är så kommer de andra troligen få göra liknande erfarenheter. Ha tänker jag inte särskilt storsint. Jag tänker på en diktsnutt Jag hörde en gång vill du dela min ensamhet jag älskar dig så. Vi kan ju vara ensamma tills sammans.
(men jag känner mig fortfarande lurad.) Jag somt trodde att jag var så smart