Du var det vackraste kapitlet
i min bok.
Ögonblick i juni när jag fick
hålla din lilla hand i min.
Solglitter i håret
och
skrattgroparnas mjuka rundning.

Du sökte ständigt nya horisonter,
en hållplats men
ändå alltid på väg.
Genomresa
medan solglittret sakta
dalade mellan mina fingrar.

Sedan
under juninattens öppna himlavalv,
en beröring av evighet.
Solglitter spelar inte
längre någon roll,
det var du som gjorde skillnaden.