Där ute var det vår en gång
Nu är det vintertid

Och platsen jag ser ut på
från min utsiktspost
Ligger där så vackert
men ödsligt vintervit

Ändå när lyset går på
om kvällen
Ser jag platsen i ett
förmildrande sken

Och tänker förtröstansfullt
”- Visst blir det snart vår igen”.
-