Allting rasar
Det jagar och river under huden i cellerna
i märgen i själen det var inte
som jag läste i novellerna
Jag lever andas jag lever jag vill leva nej tvärtom
vågor av gränslös smärta jag försöker drunkna i dom
Gode gud jag tror inte på dig hjälp mig

Dom sa det är skimrande
jag kände lite så när dina små ögon tindrade
Dom sa rosa fluffig kärlek omvälvande jag sa kväljande förlåt
det tog ett tag innan jag njöt av jordens skälvande
Jag mindes bara smärta
hur det känns att drunkna och dina tårar som gjorde min hals våt


Men du skälvar jag rämnar
din lilla hand på min kind
Dom pratar om obeskrivligt jag
håller med det skimrar
blåser bort det onda som när jag var barn kanske
är det kärlekens varma vind


det är svårt att våga älska så hårt
hur ska jag skydda bevara försvara det ömtåliga som är vårt
din varma hand på min kind när du sover
dina ögon som tindrar
Låt mig torka dina tårar från min hals


jag känner mig liten sårbar ömtålig du känner dig stor
Gud jag tror inte på dig hjälp mig
jag skulle dö varje dag för att bevara det skimrande
du kommer aldrig bli bördan jag var för min mor