den skära himmeln
mister sin färg
när era händer möts

efter en plågsam väntan
har trädkronorna stillat sig
fåglarna sjungit sin sista melodi

sjön sover nu djupt under en evig tystnad
och ni somnar i varandras famn

bakom horisonten försvinner det som en gång funnits
och kvar finns ingen luft att fylla lungorna med