Redan medlem?
Logga in
Tomhet men ändå inteTusen morgnar gryr utan dig vid min sida Min hud förtorkad Känseln domnad Utan dig Dagen förlöper liksom alltför många innan Såsom ett avlägset eko av livet förut De bitar du var av min själ och mitt hjärta är nu hål där smärta och längtan funnit fristad Jag får inte åter det som var, det vet jag Men om smärta och längtan är allt jag kan ha ska ingen få ta det ifrån mig |
Nästa text
Föregående Ruda |