Ett nytt hem i nya färger saknar köksgardiner.
Fasaden med sina grå och enkla bokstäver
säger mig att jag kommit rätt.
Mörka eftermiddagar lyser det GARDINER.
Det plingar om dörren och jag möts av en äldre dam. Alla intryck får mina sinnen att falla tillbaka i tiden.

Damen är pigg och ärtig, hon säljer tyg med passion. En dammsugare går igång och hennes man får sig en avhyvling.
Det går inte för sig när de har kunder.

Hon räknar och skriver på papper. Gardinerna ska sys upp. När jag hämtar dem är de strukna och hon visar mig hur de ska hängas upp. Hon viker omsorgsfullt och lägger dem i en påse. De får inte bäras i handtaget, då faller de ihop.
Hon önskar mig välkommen åter och öppnar dörren åt mig. Sedan försäkrar hon sig om att de får åka bil hem.

Jag älskar mina nya gardiner!

Jag undrar vad jag gör den dag alla gamla damer är borta. En vän menade att när alla gamla damer är borta är du själv en gammal dam och kan plötsligt sy gardiner. Jag vill tro på det.