traversen lyfter henne över sängen
hon flyger och skrattar högt ur dimman
sköterskorna tackar Gud
för det enastående hjälpmedlet
”det bästa någonsin”
ett toabesök var förr ett grovarbete
ett äventyr med fara för liv och lem …

stroken slog ut det mesta
och skäggstråna växer på hakan
högerarmen hänger livlös
hon har fläskläpp och ont i handen
en blödning i huvudet blev det visst också
när hon lämnades ensam på toa
på stroke-avdelningen …

orden kommer hackigt och långsamt
om de kommer alls
ingen aptit
sover mest
hon är i ett hjälplöst tillstånd
ändå lugn och trygg
tänker mer på andra
"den starkaste människa jag känner"
sa barnbarnet

korttidsboende är nästa station
vid parken om vi får som vi vill
och sen …
hon har överraskat så många gånger
välkommen hem till våren min kära