Det är så olika
hur man som
människa är

En del ser bara
felen hos
”dom andra”
när dom
skärskådar sina
egna liv

För andra är det
rent ut av
ett tidsfördriv
Att plåga och hacka
på sig själva

Bara för att upptäcka
alla gånger
de agerat fel

En sådan rannsakan
gör heller
ingen människa hel

Nej bot och bättring
ska med kärlek ske
om så är möjligt

Utan att
alltför hårt klandra

Vare sig sig själva
eller andra