Orosfåror etsar sig djupare
Det är ett annat ansikte
än mitt eget

Jag räds inte åldrandet
Tänkte genomgå det
med värdighet

Men jag ville åtminstone
se det hända gradvis
Inte vakna som en främling

Ett block av ungdom
glider undan från mitt isberg
Smälter i trötta pölar

Det kommer ett regn
från min generation
Vi bildar tillsammans ett hav

Det väntar en öken
med spruckna fåror
där vi alla ska uttorka