Står och stampar på sitt ställe,
håller fast sitt perspektiv,
ilskan bubble, klagan gnälle,
skäller allting i sitt skriv,
sitter kvar uppå sin stubbe
som den gamle, sure gubbe.

Trampar runt i tankespåren,
intet nytt släpps in som stör´n,
när han stadigt under åren
målar in sig i sitt hörn.
Stanna där! Gnäll på! Sitt kvar!
Du är bäst i ditt förvar!

Alltför snälla, söta gubbar
utan syra, utan salt
sina skriverier trubbar,
när de fogar sig i allt.
Sura gubbar måste nöta,
annars ruttnar de av röta.