Mikroskopiska små bubblor
briserar tyst under huden.
En varm och blöt frotéhanduk
Ett lock placeras över ljuden.

Dimma sveper in
tar mig i beslag
benen är som bly
Jag blir plötsligt svag

Min ångest har nu aldrig funnits
och jag är mig själv till eget behag
Depression, vad är det jag kände?
Det vet inte du, inte heller jag

Men det kommer dock till ett pris
som svider lika så
Jag känner inte vindens bris
och somnar då och då