O shit känns som jag sprungit ett maraton
Men egentligen är det knappt märkbart
Ännu mindre skrytbart men känns fantastiskt
Försöker hålla min rutin

Vill övervinna fetman ännu en gång
Mådde som bäst när jag vann
Hamnade sen i en dvala och återgick till mitt gamla
Mått skit över det hela mitt liv

Fetman är nog min värsta fiende
Har så svårt att tygla den
Och den skapar en så stor ångestboll inom mig
Känslan när man var yngre och inte kunde se sig själv

Hatade den känslan kunde inte ens se mig i ögonen
Jag oälskade monstret som stirrade emot mig
Såg mig själv som ett freak
Jag var nog lite av en freakshow

Känner hur jag har kontroll över mig själv
Känner hur det går i rätt riktning
Jag får inte falla tillbaka måste vidare
Fetman är min fiende och jag kämpar

Vet att minsta lilla träning är bättre än ingen
Det är inget skrytbart jag åstadkommit
Men en förjävla skön känsla när jag gjort det
Ger mig själv en klapp på axeln

Äntligen kan jag se mig själv i spegeln
Säga till mig själv att jag ser okej ut
Att få en känsla av självförtroende
Det är skönt att vara tillbaka på gamla banor