uppå himlens sfär

dit lyckan bär

lyser en stjärna så klart

det är så underbart

född under lycklig stjärna

hon vill så gärna

berätta sin saga

vill inte klaga

ordets gåva till henne gavs

seglade ut till havs

på fria vidder hon for

i lyckan hon bor

ordets kraft en styrka

det är hennes kyrka

med lätta steg hon går

på stadiga ben står

livet är det hon gör det till

även om hon gråta vill

det snart går över

dansar på äng av klöver

alla sagor har ett slut

hon firar med salut

orden lever evigt

det är ju trevligt

själv hon en dag säger adjö

kanske hittar en ö

leva vild och fri

det är hennes poesi