Tillsammans sitter vi där i min bil
Jag kan inte slita mina ögon ifrån dig
Du fick mig att må så jävla bra den stunden
Genom att du bara vara dig själv med mig
Jag visste inte då all skit du skulle få gå igenom

Aldrig förr hade jag träffat någon som du
Både vacker och snäll gentemot mig
Som faktiskt ville hänga med mig
Så jag var ny på detta vid den stunden
Och jag minns hur jag försökte tolka alla dina rörelser och alla dina blickar
Men det var svårt, väldigt svårt
Och jag tror du manipulerade mig
Jag inser nog det på senare dar
Men just då ville jag så gärna inte misstolka dig
Misstolka situation vi befann oss i

När du skrattade, pirrade det inom mig
När du log, sken du upp som en sol
Och när du såg på mig, smälte du mitt hjärta till en klump

Jag minns att du sa det var en trevligt stund
Då ville jag gärna tro minsta ord från dig
Men djävulen inom mig hade rätt redan då
Vilket jag senare i livet fick bekräftat
Och har sedan dess svårt att tro människor

Likt fiskar som simmade på vindrutan
Eller huset som blåste ner för kullen
Ska jag fortfarande minnas dig som flickan
Som öppnade en dörr inom mig
Till ett nytt liv jag aldrig förr hade skådat
En värld där jag kunde bli accepterad som mig själv

Så dörren står fortfarande där inom mig öppen
Men jag tror att den sakta håller på att stängas
Dag, för dag, försvinner en bit utav mig
Och en panik sprids inom mig, en fruktan
Att förlora dörren till min själv acceptans