Känslan när man suttit och skrivit en dikt som känns väldigt bra
Och när man precis är klar och ska komma på en titel
Så råkar man uppdatera sidan
Och vips, där försvann hela skiten
Och man bara tappar andan, skriker ut sitt inre
Ens kropp fläker sig av smärta, man blir besviken
Det går inte att skriva en identiskt text bara sådär
Minnet sviker och orden slutar flöda
Hatet inombords väller ut en
Man tappar tron till våran jord, meningen med livet
En så simpel sak svider något rejält
Vilken skit, borde sparas automatiskt
Liksom testa på att känna denna känslan
Du kommer hata skrivandet för stunden
Vill bara lägga dig ner och gråta
Detta hände mig häromdagen
Gått och haft dessa känslor inom mig sen dess
Men nu släpper jag dom fri
Här har ni skiten