Så nu sitter vi här

vid samma bord



Och jag tänker

på alla de gånger

jag känt igen mig

i främlingens ansikte


Hur jag redan i min barndom

hade utanförskapets hudfärg

i min själ


Det första höstregnet

och nätterna med tät dimma

över sundet

överraskar mig fortfarande



Men den kalla vinden

norrifrån


och svårigheten

att nå fram med de rätta orden

(säger vi nästan samtidigt)

är också något

vi kommer att bära med oss

i våra hjärtan