På en klippa under
stjärnornas glittrande sken
sitter Edvard Munch och
målar ett porträtt av
Van Goghs försvunna öra

i en villa i Key West
sitter Hemingway och skriver
på sitt vinspillda pappersark
medan palmerna vajar
lojt i den karibiska vinden

på en scen på Tyrol
i ett strålkastarsken
står Janne Bark och Ulf Lundell
och öser på med sin
existentiella poesi rock

på en rymdstation
utanför saknadens atmosfär
i oändlighetens svarta sken
sitter Christer Fuglesang
och lyssnar till atmosfäriska
störningar från främmande civilisationer
medan
jorden omedvetet
snurra runt sin egen axel
och månen gråter
till solens brandgula tyranni

i ett beigt rum
bakom järnridåns gråa sken
sitter Tolstoj och skriver
på krig och fred
medan Bonaparte
förslavar land efter land
själ efter själ

i ett bortglömt hörn
utanför evighetens hägrande sken
sitter jag och försöker
leva i symbios med mina döende ideal
medan
alla dessa förflutna
röster omsluter mina tunga sinnen
med inspiration och likgiltig desperation

ännu en dag som släckts
till tonerna av svart längtan
och tvingat tiden djupare
in i ensamhetens kalla labyrint