O, Du store grandiose Maxare i det blå
se inte ner på mig som krälar i stoftet

Ty, jag vet så väl att jag är förtappad som få
men vill så gärna komma upp till dig på loftet

Herre, här nere är det mörkt och hett
hjälp en stackars själ som vill komma opp

Krälar i förtvivlan bland död och svett
slutet är nära, ty det känns i syndarens kropp

Även bland skiten djupt i avskrädesplatsens misär
syns dock en liten vacker blå flik av din himmel lysa

Ge mig blott en vink - O, ve! Dock ej elefanten skär!
och jag lovar: fårskocken vill då snart geten hysa

Så ge mig nu något tecken, så att jag kunna tro
på allt du lovat, att uppstå på den yttersta dagen

Ty jag längtar att få gå över denna bro
dela ditt ljus och äntra den himmelsblå sarkofagen