leker med känslan med bitmärken
som fastnat som påtvingats
trots skrik och skrän eller
tysta viskningar om att stoppknappen
sedan länge är nedtryckt
sluta sluta sluta

(svartnar för ögonen
kaotisk yrsel efter slag
efter avsugningar
efter en sönderknullad natt)

sönderriven och lämnad
särade ben som låst sig
som inte längre kan gå
som om stoppknappen förblev
intryckt trots att det är över nu
men glöm
radera bilderna för allt är
bara ett uppslag till en mardröm

vaknar kall och svettig
klockan ekar bland gäspningar som
är tung av ångest som
minns men håller tyst så
skrik inte mer nu
det är inte en verklighet längre
det är en del av det förflutna