Ensam och liten, varför är jag så sliten?

Tristessen faller ner, slår huvudet i bitar.
1, 2, 3, sekunders rusning. SLUTA!!!

Vinglig och spröd,

Finns jag kvar? Är jag död?
Kramar om mitt inre, Jag griper efter... efter stöd,

Men jag ligger ju ner?
Hoppas ingen ser mig nått mer.

Andfådd!

Fockad!

Hjärnflådd!

Chockad!