Som en vårfläkt
kom hon,
blåste liv i naturen,
i det som skulle bli vår

Som en frisk vindpust
kom hon,
och blåste bort
lövens gråa sår

Som en virvelvind
sken hon,
som solen
med all sin glans

Likt moder natur
lockade hon fram,
knopparna i marken,
å solen som bakom molnen

På sin väg fram
blåste hon förbi mig,
och jag kände att hon fanns
men innan hon blev verklig försvann hon någon annanstans...