Hysch, hysch, hysch, min sockertrut,
vakta på din tunga.
Annars trillar orden ut
och sårar där de stunga.
De lämnar hål som smärtar svårt
och salta tårar flöda.
Här får man bandagera hårt
att ingen må förblöda.
Din tankes kraft har nått sitt mål
för du har skickligt siktat.
Men mödrar, de har skinn som tål
vad du för världen biktat.