sökte jag måla din skönhets lyster
lånade jag skrinet med regnbågens färger
silverglitter från vintergatans utmarker
morgonlustans himmelsröda rodnader
skälver min pensel av händers hettor

sökte jag målare till din skönhets lyster
sporde Chagall om dina hetsa färgers återgivan
spände han duken i staffliets kraftfulla armar
tömde sina tubers krämer på paletta trånader
såg mästarens händers skälvande vanmakter

sökte jag Skagernljusets skönhets mästare
om någon kunde fånga ljusets kroppsnära vandringar
där havs bränningar möter nya svallors vågspelor
sandrusigt blottade sina vindsvepta kullars toppar
slöt hon staffliet till vattenrikets havsfrus fägnad

sökte jag fånga din skönhet i Monets trädgårdar
framhöll han spegelvattens blänka näckars rosor
fästa till fägnad i de svarta lockanders hårsvall
vägrade befatta sig med penseldraget färgspel
fråga Matisse; odalisker som parodier

skönhet som denna kan inte värdesättas
på blomsterdukar av nyspunnet linnets lyster
färgberikas av blomsterhänders dragna penslar
kan inte fångas av Kröyers soldanser i sandstorm

kan endast skymtas i betraktarens öga
skall vårdas av betraktaren
sättas i värde
tillhöras