jag klarar inte längre av
dessa vita vågors svall
mina tankar kommer bli min grav
i denna textbeklädda hall

jag vill lämna denna kropp
försvinna ut ur detta monster
lämna detta jäktans lopp
äcklad av dess mönster

varför ser jag inte längre det jag ser
vad händer
jag vill bort ni är äckliga

jag har hamnat i ett dåligt läge
vattnet stiger, jag sjunker snart
ja var fan är jag?
jag får ingen fart...

melodi är något trevligt
vad gör vi med oss
varför kysses vi
nej. skog.

min värld är elak
det vita färgas
tysta former
strukturen ärgas

en bild från bortom
din tankes riktning
en bild från innan
din grannes nickning

en tystnad
som inte finns
en ide
som ingen minns

Ett brus! Bland dina vita väggar, dina tomma gator.
Ett brus som letar sig in i din dröm och äter dig.
Ditt kugghjul stannar, allt stannar.

Men det var lögn, du är inte ensam.
Marken är plan.
vi är jag
du är vi
dom är jag
vi är dom

Tyst brus från ett ventilationssystem.

GAAAAAAHskriker bort dom lager av ljud på bild som finns i mitt huvud.
Vad finns i ditt huvud?
Är du någon skillnad?
Är du något annat än jag?
Också sakta det faller, nedifrån kanten, förlorat för evigt mot lag.

Ett hörn, där det flyter samman, fint.