Det gick sig inte i dager
den där längtan
om natten

du inte tog i mig som sig
bör utan början utan slut

med dina sju och sjuka huvuden
glödande svans i rygg och värkar
verkande i rörelsen
värkande i

mitt eget väsen som förpassats
till öken

där Gud verkar i stillhet
med de sina

medix in corpus

som kräver nog mer
än så