Vi kvinnor är ju \"skapta\" till att ta hand om.
Vi har moderskänslorna och ömheten.
Vi känner empati och vill hjälpa!
Det gör vi!Såna är vi!
Jag tror att vi har lite för lätt att bara släppa allt som har med en själv att göra,för att rycka in till nån annans hjälp och behov.Iallafall är jag sån!
Jag mår bra av att få ställa upp och hjälpa till - känna mig behövd.
Men sen efteråt....Suck!
Åh!tänker jag...Nu har jag ju glömt bort det där igen!!!
Ja ja,jag får väl ta det en annan dag...

Jag \"ser med hjärtat\"....Vi \"ser med våra hjärtan\"

Hur ska man göra för att tänka mer på sig själv?
Måste man bli arg?
Gå och reta upp sig med vilje för att göra det man själv vill?
Är det nån där ute i universum som kan tala om detta för mig?
Kan nån lära mig att bli egocentrisk?
Jag bara frågar.....