En gitarrslinga ekar långt bortifrån
och för ovanlighetens skull
är det inte jag som spelar ångest toner tills E-strängen går av

Ohörda telefonrop fortsätter att eka
112 har tagit kafferast säger en dam på andra sidan linjen

Det måste vara rätt lätt att ställa sig mot en garderob
och klippa upp alla sina vänskapsband med samma
guldsax som kungen använde när han invigde våra skitliv
samtidigt som man inte ser någonting
för ögonen är fulla av rinnande kajal
så man kanske råkar klippa upp hjärtat också
men det är väl en risk man får ta

om man är ute försent på natten
eller låser in sig i minnen man inte vill ha
och hittar inte nykeln
ut

det var inte världen som svek mig
det var folket som bor där

men prinsessan är van vid att alla smeker henne medhårs
och gamla hundar kan inte lära sig sitta
så är det bara

och jag letar som en dåre efter en ersättare som
kan få nöjet att krossa mitt hjärta igen
nu när det har läkt så fint
men ensamma kvällar när jag sitter framför spegeln
utan mina kajaltårar och ser så där liten ut
så ser jag bara ett vilset barn
just det, ett barn
som jag stängde in i spegeln när jag var 11 år

för att då skulle jag hitta en pojke som var större än mig
och stängde in barndomen där
och blev den mogna kvinna alla tror jag är

det måste vara rätt lätt att tappa kontrollen
det ÄR lätt att tappa kontrollen
jag hittade tv kontrollen när jag letade under min säng

det är så lätt att släppa sin goda sida
och sen glömma hur man lockar tillbaka den

det är väldigt lätt
att falla ihop framför sina minnen
och de dem om förlåtelse
eller strömma i tårar framför garderoben full av bilder

och säga
it\'s not a big thing if you leave me
i will just never be hole again
but it doesn\'t matter

samtidigt som man gråter sönder på insidan
och det är då man kanske råkar klippa lite fel
och kanske skär upp sina vener, klipper av pulsådern

ringer 112
men de har väl aldrig tid
deras kaffeautomat är för långsam

de säger bara
sluta riv upp dig själv, det gör inte saken bättre
nej det var min psykolog som sade det
när jag var 11 år
och lade barndomen bakom mig

eller jag kanske inte lämnade den
den kanske sprang ifrån mig
stod inte ut med mig

det gick för snabbt att bli stor
och jag vill bara få krypa in hos min mamma och säga
jag har mardrömmar
jag drömmer om mig själv

det är väldigt lätt att ta upp ett gammalt foto på sig själv
och fråga bilden

trodde du någonsin att det skulle bli såhär