jag märkte era kort vid födseln
skar av
era vingar

jag gjorde era tankar oberoende
av tyngdlagen
satte färg
i era ögon

skrapade bort huden från byggnaderna
sydde kläder av dem
och gick på maskerad

jag reducerade era drömmar
till natten
där de gömmer sig
suddiga och otydliga
utom räckhåll

jag spikade fast era kroppar i tiden
satte in
den svaga solen
i eran bröstkorg
fick er att räkna ner till döden

jag satte bränderna i ungdomarna
planterade
ett helande våld
i frustration och sorg



det var jag som byggde massgravar
istället för tempel

det var jag som aldrig kunde gråta
och därför levde
på andra människors tårar

det var jag som förgiftade radion
och injicerade televisionen
med ett serum
som förvandlade er till zombies

det var jag som förvandlade barnen
till monster
och lärarna till robotar

jag som skapade alla vägar
som byggde politikerna
som skulpterade vapen efter människans vilja

det var jag som lät napalmen
färga asiaterna svarta
som eldade på medelklassen att sjunga seig heil
som fick två torn
att rättfärdiga hatet mot araber

det var jag som satte likhetstecken
mellan
nationalism
och folkmord
som byggde murar mellan språken
som delade människan
i man och kvinna
och lät dem spotta på varandra

det var jag som fick er att gå ner på knä
som spände på er bomber
som talade om paradiset

jag gav er
kärlek
men försvann kanske i en dimma
av olika tolkningar

jag märkte era kort vid födseln
det var jag som skar av
era vingar