Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Melankoliskt dyster.


Folkvisa i moll

Man skulle kunna säga så mycket till försvar
Du lycka för min tanke och mitt ljus
härlighetens dröm finns i vindlade små svar
som brännts till aska, krossades till grus
Solglitter ser jag
hjärtat ber jag
om nåd för mitt fel-jag
spel jag

I vattrade små vågor på insjöns svarts blänk
I dyningssvall på stora ocean
Där vilda drömmar spinnas i vita, våta stänk
finns Du, en hägring, gäckande som Pan
Månstrimman ser jag
Härtat ber jag
om nåd för mitt fel-jag
Spel jag

Du finns där i mitt papper, i orden som blir till
En punkt, ett komma, bindestreck, accent.
Förnimbar för min hud - En vind blir aldrig still -
Den kastar upp var dörr om står på glänt
Svartvattnet bär mig
Når mig, spår mig
Hur det sen går mig
Får mig




Fri vers av vardagspoeten
Läst 554 gånger
Publicerad 2007-11-07 05:54



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
Härligt vacker poetisk text som har ett underbart flyt.
2007-11-07
  > Nästa text
< Föregående

vardagspoeten