Som en pil i det djupa blå
far mina ensamma tankar
Jag är ett stoftkorn i mörka vrår
jag är ett hjärta som bankar
en stilla bris i ett slumkvarter
eller en stormvind som river ner
både lyxhus och koja
och sliter sönder var boja

Liksom en pil som skjuter fart
går paraboliskt mot jorden
så tappar jag efter lyckad start
och vinglar vingklippt i orden
om man har glaset, - men inget i
och saknar kunskap och energi
då har ju formen vi lärde
ett innehåll utan värde

Liksom en pil som lyftes opp
och sätts tillbaka i stället
så hoppas jag på ännu ett lopp
väntar blott på tillfället
när bågen spänns av sin senesträng
då är jag färdig för än en sväng
kan flyga rakt ut i geogarfin
med vackra tankar till vännen min.

Ja vackra tankar finns ännu kvar
och söta drömmar tillika
jag dricker vårdslöst vid fortunas bar
beställer cognac och fika
för fickan min känns ännu full
av fina strofer som kan bli gull
om man dem riktigt förvaltar
och skriver vers som ej haltar
om jag dem riktigt förvaltar