tiden släpar sig
släpar
släpar mig sakta fram
och ibland bakåt
stannar upp och hånler
jag tar alla orden med klorna ute
och jag slänger dem genom glaset
det dunkar i mitt bröst
det dunkar i mitt huvud
det är du
jag stänger alla fönster och ser
hur vår svett krullar tapeterna
hur du sjunger i köket
hur jag rider på stolen
jag stannar upp vid sängen
där det luktar oss som mest
allt det där vill jag ha
på en gång
allt på en gång
det är du