ni gjorde mig illa
ni skar mig,
ni slog mig,
och hånade mig
sedan.



ni gjorde det
ingen får göra
och ni gjorde det
en gång
igen.



ni våldtog mitt
inre,
och yttre,
ni skadade min
själ
och min kropp.


men de tusende plågor
det gav mig,
de komer
tillslut få ett
stop.



trots att ingen
såg det,
och trots att ingen
förstod.

fastän ingen mig trodde,
trots att polisanmälan
var ingen idé

så vet jag
att när ni är
gamla,
straffet det kommer
från er.

från ert samvete som
(förhoppningvis)
kommer att plågas,
från er ska att
ha skadat mig så.

när ni ligger i
mörkret
på natten,


ni hör ropen,
\"snälla sluta
snälla låt mig få gå!\"

och en dag kommer ert
hjärta att sluta
den dagen kommer jag
ännu att stå!


jag var för
självständig,
för stolt.


spikar som sticker ut,
de slår man in.
men jag är ingen spik,
utan en fiber,

















och när de ligger så reser de sig

igen.