Redan medlem?
Logga in
Kroppen minns.....nu senast min mans begravningsdag som min hjärna hade förträngt. Men inte kroppen.
Begravningsdagens hågkomst
varför jag föll igen visste inte hjärnan mörkret omslöt mig apati i fyra dygn vetskapen slog mig i ansiktet begravningsdagens svarta hål parkerade mig där i fyra dygn dagsljuset nådde sakta in med minnet i mitt hjärta gravplatsen ute i havsbandet är så vacker begravningsdagen var så vidunderligt förtrollande underbar precis som vår kärlek
Fri vers
av
-Ulla Tilemo-
Läst 186 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2007-11-23 11:12
|
Nästa text
Föregående -Ulla Tilemo- |