Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Känslan av desperation och hopplöshet genomsyrar förhoppningsvis varenda ord.


Mitt liv rinner ut i sanden

Mitt liv rinner ut i sanden
Tappat kontrollen och balansen
Jag faller ner i avgrunden
Mitt liv rinner ut i sanden

Du släppte taget om handen min
Det enda du brydde dig om var drömmen din
Jag var blott ett hinder i vägen
Inte riddaren ur din barndoms sägen

På ett ögonblick blev allt varmt kallt
Allt sött smaka salt
Jag gick till Inget från Allt

Du är i centrum på alla fester
Jag harvar bland avslag och rester

Hur kunde allt bli så fel?
Är detta min beskärda del?
Ödet sitter någonstans och ler
Jag blundar men jag ser

Jag var den som var sann
Mitt hjärta slog inte, det brann
Du var min kvinna, och jag var din man
Kommer jag nånsin våga känna likadant?

Likt en eldsvåda slukades hela jag
Vad som tagit mig ett liv, förstörde du på en dag

Trots allt, är allt jag vill säga Tack
Tack för din ärliga attack
Saltet i såren
För alla lögner under åren

Jag är inte bitter
Jag blir bara arg när jag tänker på ditt leende, skratt och fnitter
Det som inte dödar gör mig starkare,
Balanserar på gränsen mellan normal och knarkare

Nu har du iallafall fått som du vill
Nu slipper du någonsin göra dig till
Jag försöker gå men står still
Vet inte längre vad jag vill

Ser mitt liv rinna ut i sanden
Jag har tappat kontrollen och balansen
Faller ner i avgrunden
Mitt liv rinner ut i sanden




Fri vers av Totimomo
Läst 286 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-03 09:31



Bookmark and Share


  ia VIP
hoppfull bitterhet i en sammansatt röra
av kärlek och sorg
minnen och önskan

kanon bra
2008-02-08

  Åsa Gustavsson VIP
inte bitter?

jag tycker din dikt smakar beskt och intressant
visst är den bitter!
2007-12-03
  > Nästa text
< Föregående

Totimomo
Totimomo