Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Osynlig



De står där, och skrattar åt dig
Vänd bort blicken, se och hör ingenting
Hånande miner, ja från din lakej
Stålsätt ditt hjärta, stöt bort alla onda sting


Ord som aldrig sagts, men hänger i luften
Fly inte, vänd stegen mot dem och börja gå
Du ska slå, lika hårt som havet mot kusten
Men du är ju förbi, det är dags att förstå


De står där, och skrattar åt en annan
Jubelrop i själen, ja rop överallt
Som en tomte, så kommer rynkan i pannan
Det finns inget att hata hos dig, det blir kallt




Fri vers av Cerlina
Läst 308 gånger
Publicerad 2007-12-09 20:59



Bookmark and Share


    Ampellilja
Jag känner igen mig. Man våga vara den man är. Jätte bra!
2007-12-09
  > Nästa text
< Föregående

Cerlina