Till min stora förvåning har jag konstaterat att jag har hög status! Det kunde jag väl aldrig tro. Ja, för att vara ärlig kvalar jag inte in på alla punkter på statusens tio i topp-lista, utan bara på åtta. Och då är det med vissa reservationer på två av punkterna. Så det är väl riktigare att lägga till ett "ganska" först. Men det är ändå anmärkningsvärt.

I helgen har det alltså stått att läsa om en undersökning om synen på status. Den heter Statusnavigator, och på dess hemsida står det: "Pank men påläst bara okej i Sverige". Vilken tur att jag bor i Sverige då. För i Ryssland och USA är det andra värden som gäller. Fina titlar och att äga ett företag finns på tio i topp-listan, till skillnad från i Sverige.

Men när jag gick in och tittade på de mest statusfyllda prylarna, jobben, och bostäderna, blev jag nertagen på jorden igen. Det var just ingenting som stämde in på mig där, utan där var det mera förutsägbara och traditionella saker som gällde: Det var nya bilar, stora båtar och exklusiva märkesvaror, det var chefsbefattningar och doktorstitlar och det var vindsvåningar, lantställen och hus utomlands.

Och när man kollar närmare vad som gäller för Ryssland och USA ser man att det egentligen inte är så stora skillnader mellan de tre länderna som man kan tro om man bara läser tidningsrubriker och notiser.

Jag läser en intressant analys om bakgrunden till de skillnader som ändå kan utläsas av resultatet, och håller med om det mesta. Att pengar, pälsar och diamanter är mer statusfyllt i Ryssland är inte konstigt, med tanke på historien. Men i ett samhälle som Sverige, där de flesta har de mest grundläggande materiella behoven tillgodosedda kliver andra värderingar in och blandar sig med de rent materiella. Men jag kan inte heller frigöra mig från tanken att många av de 1000 personer, representativt urvalda, som per e-post tagit ställning till färdiga påståenden, har velat göra sig lite bättre än de egentligen är, och svarat så som man "bör" svara. Men även om det är på det viset så visar ju det också på hur trenderna är, vart vindarna blåser, och det säger ju också något om samhället.

Men jag lade också märke till något underligt: Att äga IKEA-möbler hamnar på åttonde plats på listan över mest statusfyllda prylar i Sverige! Det vore väl svårt att hitta ett svenskt hem där det inte finns åtminstone någon möbel från IKEA. Är det månne IKEA som har sponsrat undersökningen? Och ännu underligare: Att ha IKEA-möbler hamnar på 13:plats på både USAs och Rysslands pryllistor. Men samtidigt ligger det på listan över vad som har lägst status: På 97:e plats för bägge länderna (eller 98:e beroende på var på Statusnavigators webbplats man tittar). Där måste det ju vara något fel.

Nej, jag får lust att göra en lätt travesti på en Peps Persson-refräng och utbrista: Hög status, vafan är hög status?