Det finns inget mer att säga.
Jag är tom på ord.
Jag går runt utan någon anledning.
Det finns inget mer att säga.
Det finns inget mer att göra.
Inget att se fram imot.
Ingen gnista varför man skall fortsätta
så här.
Ska jag ändra hela mig själv?
Bara för att se en gnista?
Är det mig det är fel på?
Är det min omgivning?
Kanske är det ingenting..
Kanske finns det en gnista trotts allt.
Är den du?
Är den du?
Är den du?
Är det vi?
Jag är tom på ord.
Tom på kärlek.
Jag är tom.
Ihålig.
Kom så gör vi mig hel igen!