Det var natt och jag såg älvorna dansa
över de dimslöjda ängarna,
och jag kunde nästan inbilla mig
att du dansade tilsammans med dom
Jag viskade mina få kvarvarande önskningar
upp mot stjärnorna, i hopp om att änglarna där uppe lyssnade
Älvorna dansade ikapp med sommarens fjärilar
som ännu inte gått i dvala
Mina hjärtslag höll sakta på att dö ut
och löven föll från träden igen
Lätta vindpustar förde dom i en virvlande dans
bort från mig
Vingslagen från fjärilarna blev färre
och änglarna såg ner på mig med tårar i sina ögon
Dom plågades så av att se en på ytan vacker ung flicka
bära på en så stor sorg, så många blödande hjärtesår
Vissa dagar är saknaden värre än andra
och jag kommer alltid hata den som sa att livet har sin gång,
att allt som sker måste ske
Men framförallt hatar jag dom
som inte lät mej sörja klart