Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det var en gång



en gång i tiden
när jorden var så ny
att den ännu darrade
i sin födslovånda
och sög sin näring
från sin moder sol
och alla gick omkring
med blommor i håret
men utan kläder
då fanns det bara sånger
och trummor som ljöd

då fanns det inget ord
för tack och äga
och inget för krig
och inget för peng
och inte herre och slav

man bara fanns..




Örnhjärta




Fri vers av claes fredelius
Läst 209 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-02-18 21:09



Bookmark and Share


  claes fredelius
Örnhjärta har gåvan!
Den där storslagna abstrakt mytologiska nostalgikicken
Dock:Trummorna och sången blev \"snart\" stridsrop och marschmusik
Det är när jordbrukssamhället/feodalismen kommer med sin privata egendom
Det är så smäktande poetiskt att man smälter direkt
Själv har man bara en referens till den där tiden - förälskelsens honung(och lurande smärta)...
2008-02-19

  Larz Gustafsson VIP
Vackert detta med Örnhjärta.
Som ett indiannamn.

En gång fanns ett Eden.
2008-02-19

  Fånga dagen
Härligt skrivet gillas
Anna-Karin
2008-02-18
  > Nästa text
< Föregående

claes fredelius
claes fredelius