Rosens taggar
Jag stod och väntade.
Rosens taggar gjorde min hand blödanden, som var till dig.
Orsaken till att jag blödde var att jag var rädd att släppa taget.
Rosen var till dig och jag ville ge den, till dig.
Det gjorde ont, handen värkte mer för varje sekund av väntan.
Jag kramade rosens taggar av kärleken till dig.
När du kom gjorde rosens taggar ej mer ont.
Du kom men inte för att ta min hand, du kom för att ta taggarna ur den för att sedan gå.
Du gick på ett sådant sätt så att jag visste att vi än en gång skulle mötas.
När du ej var kvar märkte jag att rosens taggar ej var vassa, såren på min hand var ej sår.
Taggarna på rosens stjälk var rädslan i min själ att du skulle komma för att ta min hand.
Såren på handen var osäkerheten.
Stod där för din eller min skull.
Osäkerheten var om jag ville ha din hand.