Du känner smekande händer av tystnad som smeker sig runt din kropp.

Du anar men kan ingenting göra, då de långsamt för dig bort.

Så långt bort från ditt rike, på jord där du snart ska vara glömd

Till den eviga sömnens ensamhet du nu har blivit dömd.

Dom kommer leta efter dig länge dina nära och kära som dig ej längre ser.

Ty den dagen då du vaknar då finns du inte mer.

Då har den tagit även dig, din krop din själ ditt allt,
den är allltid villig att ta dig ja den är aldrig sen.

Så kom den också till DIG,
den EVIGA TYSTNADEN