Svävande,
så rakt
bryter du vågorna
på morgonen, klädd i dimma

Bredvid faller jag ned i gräset
- hopplösheten sände bud
med en ändlös panik -

Hur mycket behöver du mig, egentligen?
kärleken förefaller, i vårat fall,
som ett
orättvist
privilegium
få förunnat

och jag är
aldrig bland de få