Jag satte mig ner
med penna och papper

Började på ett brev
jag ville skriva till dig

Jag skrev och suddade
otaliga gånger

Det skulle ju bli
så bra sen för mig

Det började vänligt
kärleksfullt och sorgset

Om hur jag saknade
och längtade dig

Men ju mera jag skrev
desto mer kom det fram

Av vad jag egentligen
kände inom mig

Du har ju behandlat mig
som en slags soptunna

Som du ringt till och gnällt
över massor av ting

Jag har lyssnat och varit
en stöttande vän

Men egentligen ville
du alls ingenting

När jag ville se dig
du hade inte tiden

Och tyckte att jag var
tjatig och dan

Nu kom jag plötsligt på
vad jag ville

Inte tusan ville jag
ha en gnällspik nej fy fan