Jag tänker på henne ibland

hon med metastaser

som växer i kroppen

Bägge  brösten

och livmodern

skar de bort

men cancern hittade ändå en plats

att växa

i hennes kropp

Jag tänker på hennes sorgsna ögon

som bär en outsagda bön

om nåd och räddning

Ögon som  verkar skämmas

över att behöva belasta oss andra

med tecknen på sin sjukdom:

det kala huvudet  under sjalen

och den insjunkna kroppen

Jag tänker på henne ibland

men bara ibland

och bara för en kort stund

mer orkar jag inte

Hur orkar hon?

/Annika 20080110