Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förgivenhetens ondo (Fórna líf gefa elska)

Hör du ljudet av världen?
där utanför går tiden som den brukar
i takt med allt annat
Den rusar allt för fort för alla
men för mig så stannar den
när din blick hettar till
i mitt blossande ansikte
Står du på randen där mörkret faller mot jorden?
för ingen skugga kan ta mig där
i avståndet mellan dina armar
Finns du i horisonten femtio mil bort
för att möta mig vid målet
som du vet jag kommer nå?
På vägen som jag gått på hela mitt liv
finns det väl inga hål numer?
dom är igenfyllda med dina ord
några tankar kastas ej bakåt
bara framåt
Ska nya stigar trampas upp tillsammans
gamla grusas
med vårt förnuft?
Tiden skjölde bort mig där ett tag
men tar din hand taget om min midja
och håller mig uppe ovanför ytan?
Jag står där på kanten till mitt nya liv
håller din kropp mig där jag ska vara
drar mig åt rätt håll?

Jag längtar
efter dina sinnen
som jag vet är där
på pappret

Badar vi i ljuset
som är nuet?
men kommer jag ändå skymta en ny årstid
varm och gnistrande?
Kommer jag nånsin bli klar med dig?
leende dörrar öppnas ju hela tiden
Ska våra minnen värmas alltid
i utrymmet mellan våra fingerspetsar?
Får aldrig bli van
längtan aldrig försvinna
då går vi vilse i en värld
där för att upptäckas


En bok du vill läsa?
sällsamt vacker
ord från min tanke
en mening till ditt hjärta
från mitt.....





Fri vers av TigersLori
Läst 450 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-12-07 17:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

TigersLori
TigersLori