Hej, jag heter ”Truls”, och är min Mattes hund. Jag är en stor långhårig svart Gatukorsning med stora bruna ögon, hängande öron och gullig nos. Jag är Jättesnäll och många tror att jag är en Svart Golden Retriever.
Min Matte älskar mig och jag älskar min Matte. Hon säger ibland att jag är den bästa hon haft.
Trogen, Tolerant och Trofast och alltid Foglig, Nöjd och Tillfreds vid hennes sida.
Hon behöver bara prata med mig så viftar jag på svansen och säger hon, sitt, så sitter jag. Suck.

Nu tänkte jag berätta om min Matte. Min Matte är faktiskt lite konstig. Hon har alltid svarta kläder. Hon har alltid tagit hem konstiga människor i huset, som babblat på alla möjliga konstiga språk, eftersom hon arbetat som Invandrarlärare i över 30 år, på Gymnasienivå. Men de har lagat god mat och alltid pussat på min Matte.

Min Matte kommer från Stockholm och har rest mycket över klotet, innan hon fick barn. Tur det för annars hade jag väl bott på hundpensionat större delen av tiden. Sedan gifte hon sig och fick barn. Efter en tid med avgaser i barnvagnen, flyttade hon till skärgården. Jag älskar Matte och hennes barn och nu barnbarnen. Oj, oj, oj vad jag tycker om dem. Mer än om Matte, tror jag, men säg inte det.

Nu bor vi i Skåne på Österlen. Men det är bara jag och Matte som bor kvar i huset. Alla barn har flyttat men de bor ganska nära, så de kommer ofta och hälsar på och då skriker jag av glädje.
Min Matte far alltid omkring som ett Jehu, spikar och hamrar, målar och bygger. Gräver i trädgården, i totalt missförstånd, där hon tror att hon är en grävskopa. Just nu gräver hon en stor damm. Jösses. Hon gräver också hål, så man kan tro att det ska bli en golfbana och så planterar hon saker där, som sticks och så säger hon; Vad fint. Jag vänder resignerat bort huvudet och tänker frågande; Jaha. Jag brukar ligga och titta på henne och blir alldeles trött av att bara titta. Suck. Men när vi går vid havet, eller i bokskogen eller badar i ån hemmavid, så tycker jag det är väldigt kul.

Men när hon sitter helt borta från tid och rum och hamrar på ett tangentbord framför en skärm, då ger jag upp. Då går jag och lägger mig i korgen. Då vet jag att det kan gå så långt att hon till och med glömmer ge mig mat. Sorgligt.

Min Matte är faktiskt konstig. Hon har alltid varit envis, aktiv, drivande och har inte tyckt om när andra bestämt över henne men mig vill hon bestämma över för jämnan.
Hon får alltid konstiga idéer, som att sätta massa konstiga saker i och utanför huset, så det blir som en hinderbana, där jag inte kan springa efter bollen.
Om saker inte passar min Matte, så går hon bara men hon skulle aldrig acceptera att jag bara gick. Min Matte är emot orättvisor och förtryck men ändå har jag en diffus stark känsla av att hon faktiskt förtrycker mig. Konstigt.

Min Matte är smal och kort och har halvlångt hår som hon aldrig kammar.
Min Matte kan bli arg men fort glad och är aldrig långsint. Men ibland tycker jag hon lyssnar dåligt.
Ibland träffar jag min syster, Troja. Hon bor hos min Mattes son. Min Matte säger att hon älskar mig, ändå behandlar hon mig som en dörrmatta, mestadels. Så en dag bestämde Syrran och jag; vi sticker och det gjorde vi. Jag var borta i 2 dagar. Jag träffade en Jättesöt tjej som visade att hon gillade mig hela tiden. Då fick Matte galloperande vansinne. Ringde Polisen, Radion, åkte runt med bilen och leta och var alldeles otröstlig. Rätt åt henne. Hon fick sig en läxa så nu visar hon hela tiden att hon älskar mig. Att man måste behöva vara så drastisk. Men jag älskar ju henne också.
Hälsningar Hunden Truls.