Skomakarsonen blev bedragen
Han fick skor på födelsedagen
Vackra skor, med plats för tår
Då han fyllde tretton år

Hör upp, pojken med skor
Vill du växa upp och bli stor?
Eller vill du gå barfota livet ut?
Och gå miste om livets salut

Pojken tackade och tog emot
Men tvekade till att pryda sin fot
Han hade vetat om vad det var
Men inte tagit vuxendomen på allvar

Han provade skon med obehag
Skulle detta bli hans blivande vardag?
Foten passade inte i pojkens sko
Så han lämnade barndomen i den tro

Att vuxna alltid går med skoskav
Så skomakarsonen begav sig av
Till ängar fyllda av gräs och lycka
Barfota kunde han själv få misstycka

Skoskav vill han aldrig veta av igen
Varför växer pojkar upp till män?
Trots att han alltid vetat vad skor är
Håller han fanimej barndomen kär